|

Greta
Garbos släktingar, en världsmästarinna i
golf och en jordbruksminister.
Det
har aldrig skett någon organiserad utvandring
från Sverige till Peru, som det gjordes
till t.ex. Argentina och Brasilien. År 1876
fanns det till exempel bara 160 svenskar
i Peru (50 år senare var det inte många
fler) och de var nog till stor del affärs-
och handelsmän eller äventyrare. Det har
sedan tillkommit nya genom åren, men det
har aldrig handlat om större mängder. Trots
att så få svenskar invandrat till Peru har
vissa lämnat tydliga avtryck i det peruanska
samhället. Här är tio exempel på peruanska
familjer med svenskt ursprung som funnits
i Peru sedan 1800-talet eller början av
1900-talet. De flesta av dem har numera
varken svenskt medborgarskap, kunskaper
i det svenska språket eller någon kontakt
med Sverige.
Du
har säkert kört på Vía Expresa från Lima
mot Miraflores, om du då tittar på Nationalstadions
fasad ser du att Jenny Lidbäcks namn finns
på en av lagerkransarna, som är den högsta
idrottsutmärkelsen en peruansk idrottare
kan få. Hon föddes 1963 i Lima och är dotter
till Arne Lidbäck Richter (född 1935 i Callao)
och Franca Carbone Isnardi. Jenny är nästyngst
i en syskonskara på fyra barn (Annie, Percy,
Jenny och Alex).
Både
Jenny, Arne och Franca representerade Peru
i golf i landslagssammanhang och 1985 lyckades
Jenny med den stora bedriften att vinna
världsmästerskapet i golf i den individuella
tävlingen, samt även ta silver i lag-VM
samma år. Hon slutade spela golf på professionell
nivå 2003 och är sedan länge bosatt i USA.
En
annan peruansk svenskättling som man ibland
stöter på i nyhetssammanhang är Nils Ericsson
Correa som tidigare varit jordbruksminister
och därefter länge varit chef för DEVIDA,
den statliga organisationen som jobbar för
att minska kokainodling och droghandel.
Han är son till Sven Ericsson Lindqvist
som föddes i Södertälje 1878 och dog 1965
i Lima. Sven var ingenjör och utforskade
Perus inland och blev peruansk medborgare.
Han står även staty i Paucartambo i Cusco
som minne av att han byggde vägen som förband
det svårtillgängliga Paucartambo med Cusco.
Sven gifte sig 1922 med en peruanska i Miraflores
och fick fem barn; Sven, Ana Rosa, Marta,
Nils och Guillermo.
Om
man åker till Oxapampa i den höglänta djungeln
(Pascodepartementet) förväntar man sig att
träffa på ättlingar till tyska och österrikiska
invandrare, men där finns också en stor
släkt Gustavson, härstammandes från August
Gustafson, en av stadens grundare och som
även fått en gata uppkallad efter sig där.
Augusts sondotter Rogelia Gustavson har
bott hela sitt liv i Oxapampa, men bor nu
som 71-årig pensionär i Pueblo Libre i Lima.
Hennes farfar föddes i Sverige 1847 och
dog i Oxapampa 1920. Enligt vad hon hört
från sin far, farbröder och fastrar, var
August kapten på båten som tog den första
gruppen av tysk-österrikiska invandrare
till Peru för att kolonisera Oxapampaområdet
i slutet av 1800-talet. Under resan förälskade
han sig i en av tyskorna och steg iland
med immigranterna och tog sig tillsammans
med dem till fots från Huacho tvärsöver
Anderna till Oxapampa; en färd full av umbäranden.
Många dog på vägen och den peruanska regeringen
uppfyllde inte något av sina löften om att
hjälpa invandrarna, utan lämnade dem åt
sitt eget öde. Augusts barn lärde sig lite
svenska men de lärde i sin tur inte sina
barn någon svenska eller något om Sverige,
mer än att de ska vara nära släkt med Greta
Garbo. Den äldsta dottern Augusta gifte
sig med en invandrare av kroatisk härkomst
som grundade dåtidens största träföretag
i Peru.
Å
andra sidan, den kanske mest kände svenske
invandraren i nutid i Peru är nog Gösta
Lettersten som kom till Lima på 1950-talet
och kort därefter (1958) grundade en stor
industrimässa av internationellt mått. ”Feria
del Pacífico” anordnade mässor av olika
slag ända tills för några år sedan.Gösta
var en känd och respekterad man i Peru och
avled 1995. Han var gift med Irene och hade
tre barn: Teddy, Michele och Felipe. Sveriges
Radio sände ett radioprogram om Gösta Lettersten
2006.
En
stor släkt med svenskt ursprung som funnits
i nästan 200 år i Peru är familjen Osterling.
De har varit framgångsrika i det lokala
affärslivet men finns också med på den politiska
banan med t.ex. Felipe Osterling Parodi
i PPC som var senatens president i början
av 1990-talet, och inom idrotten med vicepresidenten
för Sporting Cristal; José Antonio Osterling,
samt inom den gastronomiska världen i form
av en av Perus mest kända kockar; Rafael
Osterling som också bl.a. driver den välkända
restaurangen ”Rafael” i Miraflores. De härstammar
alla från den svenske affärsmannen O.
Österling
från Stockholm som kom till Peru på den
svenska båten ”Thomas” år 1822 och som till
en början arbetade för ett nordamerikanskt
handelshus i Lima men sedan började med
egna affärer. Han var antagligen en av de
första svenskarna i det självständiga Peru,
om inte den allra första.
I
stort sett alla europeiska invandrare hade
Callao som första anhalt i Peru. De flesta
lämnade sedan Callao och flyttade till Lima
eller andra städer, medan andra valde att
stanna där i generationer. Bland annat finns
fortfarande en stor släkt Medelius där,
samt även släkten Malmborg och någon kanske
till och med har hört talas om musikern
Juan Malmborg Ratto (música criolla). En
annan peruansk släkt med svenskt ursprung
som fortfarande finns i Callao är Burling.
Fredrik Burling Andersson föddes i Sverige
1875 och kom till Peru 1915 som ”vaporino
mercante” och dog i Lima 1952. Han fick
nio barn med en peruanska och hans yngste
son Teddy, som är drygt 70 år, bor i Callao.
Fredrik lärde inte sina barn svenska eller
någonting om Sverige och hade inte någon
kontakt med Sverige, mer än att han umgicks
med en del svenska vänner i Peru. Han lärde
sig spanska bra, men talade med brytning
hela livet.
Ett
annat exempel är Berndt Axel Nycander som
föddes 1858 i Stockholm och dog 1907 i Arequipa.
Han kom till Peru 1880 som ung affärsman
efter att ha arbetat i Frankrike men behövde
flytta till ett bättre klimat p.g.a. svag
hälsa. Berndt byggde upp en förmögenhet
genom bl.a. mineralutvinning, var gift med
en fransyska och fick fem barn i Peru, som
i sin tur har fått barn, barnbarn, barnbarnsbarn
och barnbarnsbarnbarn.
En
lite annorlunda historia handlar om familjen
Chavez. Torbjörn Ingesson, som bodde i Mälardalen,
behövde fly från Sverige med fru och små
barn i början av 1900-talet, då han av misstag
dödat sin överordnade i ett fylleslag under
sin militärtjänstgöring. Han flydde till
Portugal där han hoppade på första bästa
båt som råkade ta honom och familjen till
Peru. De bosatte sig nära Cajamarca och
försörjde sig som bönder. För att undvika
att någon skulle kunna hitta dem bytte de
för säkerhets skull namn till spanska namn
och efternamn till Chavez.
|